Hoppa till innehåll

Engsö Hembygdsförening

Följ vår blogg, var med på aktiviteter, välkommen i gemenskapen!

Meny
  • Engsöbloggen
  • Program
  • Ordföranden har ordet
  • Föreningens handlingar
  • Kontakt
  • Medlemskap
Meny

’Marsken’ Nils Sixtensson Sparre av Tofta 1188-1250 segraren vid slaget vid Sparrsätra 1247 är nyckeln till Sparrarnas ursprung……

Publicerat den 19 maj 20213 juni 2021 av Anders Torstensson Hasselrot

Av Anders Torsten Hasselrot

I februari i år efter att förgäves ha letat efter ett bra skidspår i sydvästra Uppland, gav jag upp, satte mig i bilen och körde jag fram mot Sparrsätra kyrka i SV Uppland. Här hade tydligen slaget vid Sparrsätra ägt rum 1247. Nils Sparre av Tofta hette härföraren som ledde slaget för Birger Jarl och Erik Erikssons (läspe och halte) sida. På andra sidan leddes hären av Holmger Knutsson (Folkkung). Både Erik Eriksson och Holmger Knutsson farfars far var ingen mindre än Erik Jedvardsson (Erik den helige). Erik är den förste dokumenterade ägaren av Engsö. Nils Sparre vann en relativt enkel seger mot Holmger.

Vadå Nils Sparre 1240-1320 av Tofta och slaget vid Sparrsätra 1247? Han lät ju bygga Engsö kyrka i ett stycke hundra år senare! Det fanns en skillnad, Nils Sparre som byggde Engsö kyrka hette Nils Abjörnsson och Nils Sparre som ledde styrkan vid Sparrsätra och påbörjade Sparrsätra kyrka efter slaget hette Nils Sixtensson (1165-1200) och var Nils Abjörnssons farfars far.

Tidigare i mina efterforskningar, har jag inte kommit längre än till Sixten Nilsson Sparre som kanske hade sin sätesgård Tofta nära nuvarande Växjö. Via Torun Zachrisson på Upplandsmuseet kom jag över ett särtryck utgivet av Sparrsätra-Breds hembygdsförening. Särtrycket är skrivet av ’Överste emeritus, Göta livregemente’ Sven Sandblom, ’Slaget vid Sparrsätra 1247, Ett litet fältslag med stora konsekvenser’.

Efter att ha pratat med Sven och läst hans uppsats inser jag att Nils Sixtensson är kanske nyckeln till att förstå sig på Sparrarnas spretiga släktskap som fört mig in i något av ett febrigt matchande av historiska data i mitt släktforskarprogram ’My Heritage’. Resultaten är minst sagt sensationella. Här följer några riktiga ’smash hits’.

  • Engsös ’Sparrar’ med sätesgården Tofta, Hjulsta och sannolikt alla andra Sparrar härstammar från Sätesgården Tofta på Adelsö bebodd sedan järnåldern. Gården ligger nästgårds till Adelsö kungsgård som styrde över handeln på Birka och där Alsnö stadga skrevs under Magnus Ladulås tid.
  • Nils Abjörnsson Sparre kan sannolikt räkna Erik den helige, Knut Eriksson, Erik Knutsson, Sven Tveskägg och Harald Blåtand som sina direkta förfäder.
  • Nils Abjörnsson Sparre var Rossvikarnas direkta förfader. Johan Sparre var den sista ’Rossvikaren’ och ägare till Engsö 1710 då Christina Piper erhöll Engsö och startade nästa dynasti.
  • Nils Abjörnssons farfars farfar Sixten Sixtensson Sparre av Tofta (1165-1200) var Hjulsta-Sparranas direkta förfader.
  • Nils pappa Abjörn Sixtensson Sparre av Tofta var direkt förfader till kung Karl Knutsson Bonde som Lyckades vara kung 3 gånger på 1400-talet.
  • Nils Abjörnssons pappa Abjörn Sixtensson Sparre av Tofta var sannolikt från en central svensk/dansk kung- och stormannasläkt.
  • Nils Abjörnssons mamma Ingeborg Ulfdotters mammas och pappas svärdslinje går direkt upp till Bengt Snivel farfar till Birger Magnusson Jarls farfar.

De två sista punkterna visar hur Nils Abjörnsson var en direkt ’produkt’ av svenskt Kung/Stormanna- och Jarlväsende.

Ovanstående förklaras ganska väl hur Nils Abjörnsson Sparre av Tofta kunde låta bygga Engsö kyrka i ett stycke. Därtill bör tilläggas att han hade nog råd. Både han och hans far var viktiga huvudmän för uppförandet av Uppsala Domkyrka under deras levnadstid. Testamentet efter Nils innehåller dessutom stora summor till Uppsala och Linköpings domkyrkor. Stora summer utgick också till diverse kloster.

Det är också sannolikt Nils Abjörnsson som syr ihop affären där Magnus Eriksson köper Skåne, Halland och Blekinge av Danmark, tredje kronan i riksvapnet tre kronor.

Nils Abjörnsson var sannolikt Sveriges mest bildade man och han föreslås ofta vara Eriks-krönikans upphovsman. Vem skulle det vara annars?

Mycket av spåren efter Nils Abjörnsson Sparre och Kung Magnus Eriksson finns på väggarna i Engsö kyrka. Därför är Engsö kyrka en nordisk angelägenhet av stora dimensioner.

Tiden på Engsö mellan Erik Jedvardsson den helige och Johan Sparre 1710 kallas ofta Sparres tid eller period.  Det är en alldeles utmärkt benämning kanske nu något mer utsträckt. Även tiden under Julita och Riseberga kloster på 1200-talet är sannolikt intimt förknippade med Sparrarna och deras nära släktingar.

Matchningar i släktdatabaser är något som hela tiden pågår. Ovanstående berättelse får nog ses som en lägesrapport.

Lämna ett svar Avbryt svar

Du måste vara inloggad för att publicera en kommentar.

Välkommen till Engsö hembygds- och intresseförening!

Här hittar du vår blogg med inlägg av medlemmar om Ängsö, som ligger i Mälaren utanför Västerås.

Du hittar också föreningens program för året.

Välkommen!

Skriv i Engsöbloggen!

Har du en historia att berätta om Ängsö?

Har du bilder, nya eller gamla, som du vill dela med dig av?

Har du tips, minnen, eller kanske sagor, som har med Ängsö att göra?

Vi vill läsa! Kort eller långt, allt är välkommet!

Kontakta oss på redaktionen@engsohembygdsforening.se, med text och bild.

©2025 Engsö Hembygdsförening | WordPress-tema av Superbthemes.com