Samevisten låg utanför städerna

Av Jouni Tervalampi

Företal

Min mamma, Inger Zachrisson, är arkeolog, och i och med våra år i Västerbotten (1966-1973) då vi bodde i Sävar norr om Umeå och mamma och pappa arbetade på Västerbottens museum, väcktes hennes intresse för samisk arkeologi. Hon är idag 85 år men fortsatt aktiv och efterfrågad gällande sin forskning, skriver och håller föredrag. I sitt arbete har hon lärt känna Jouni, Västeråsare som forskar och skriver om samisk kultur, och nu särskilt om den tidiga i Västmanland och Uppland. 

Han medverkar i en antologi där han skrivit en intressant artikel om samernas närvaro i Mälardalen, och där fick jag upp ögonen för att samer färdats via, och övernattat på Engsö, i samband med sin pälshandel till olika marknader i Mälardalen med omnejd. Har ni hört talats om Lappberget på Engsö?  Det är så häftigt så det måste jag få dela med er! 

Ylva Zachrisson

Lilla Lugnet

Samevisten låg utanför städerna

Till skillnad från fjällsamer så betydde städernas marknader mycket för de sydligaste skogssamerna. När skogssamerna vandrade var de några personer, två-tre familjer där renarna användes som dragdjur och bar tält, föremål till försäljning, husgeråd med mera. Skogssamerna hade sina läger utanför städerna där några samer gick in till stadens marknad för att sälja sina varor medan resten av familjen vallade renarna i skogen intill vistet.

En bra bildbeskrivning är Erik Dahlbergs tryckta plansch över Hedemora, ur Svecia Antiqua et Hodierna, från 1600-talet ser man två manliga samer pratas vid och den ena håller en ren i handen. Samekvinnan går med en ren i släptåg mot Västerås. Bilden kanske beskriver skogssamer på väg till Hedemora höstmarknad den 29 september.

Fotnot: Erik Rietz (ca 1660-1696) tecknade en förlaga över Hedemora någon gång mellan 1687-1693 och gravyren gjorde Reitz mellan 1693-1696.

Då Samerna korsade Mälaren-Vintervisten vid Mälarens kustsocknar

På vintern skedde de flesta transporterna med häst och släde och Mälaren var den största transportleden. Redan på vikingatiden var häst och släde det viktigaste transsportfärdmedlet då de for över Mälarens is för att ta sig till den vikingatida staden Birka på Björkön i Mälaren. Flera marknader var koncentrerade till vintern och Mälaren var inget undantag.

På norra sidan av Mälaren hade Västerås sin vintermarknad i början av januari, Enköping sin Tjugondedagsmarknad den 13 januari och på södra sidan av Mälaren hade Torshälla sin marknad vid Kyndelsmässan, den 2 februari.

Till dessa marknader åkte människor från hela Mälardalen, även samer. Samerna sökte sig ned till Mälarens kustsocknar på vintern för att sälja varor till någon av de två vintermarknaderna. I fyra kustsocknar har samer befunnits sig mellan januari och februari, de kallaste månaderna på året.

Lappberget på Ängsö-Lappviken-Torshälla

På Ängsön låg vistet på Lappberget. Vistet låg utmärkt för de samer som kom från Tortuna i Västmanland och de som kom från Uppland. Lappberget var förmodligen ett vinterviste då
samerna var tvungna att passera Spårsundet för att ta sig ut till Ängsön. Vistet var sista utposten innan samerna med ren och ackja for på Mälarens is till Torshälla via Granfjärden och Blacken.

En annan vinterled från Lappberget på Ängsön gick över Granfjärden in i Söderfjärden till vistet Lappviken i Barva socken i Södermanland. Därefter åkte man ren och ackja efter
den stora landsvägen till Torshälla.

Sjösamisk viste på Lappberget på Ängsö

Den andra tolkning kan vara att det samiska vistet på Lappberget på ön Ängsö kan vara ett sjösamiskt viste då det finns spår efter andra samiska visten på små öar. Vilka dessa
sjösamer var är oklart.

Det kan var sjösamer från Bottenhavet som seglade in i Mälaren och sålde varor till städer som Torshälla, samt olika slott som till exempel Engsö slott, då hade vistet på Lappberget.
Då måste man kolla i Engsö slott räkenskaper och se om man kan finna varor från
Bottenviken.